Talande webbLyssna

Bräddning

Om någonting i det kommunala avloppsnätet inte fungerar som det är tänkt kan så kallade bräddningar ske från pumpstationerna för att undvika översvämningar.

Kommunen har en långsiktig strategi för utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppssystemet, vilket kommer att minska behovet av bräddningar.

Frågor och svar om bräddning

Vad är bräddning?

En bräddning är en säkerhetsfunktion som finns i alla kommunala ledningsnät. Bräddning innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten till följd av kraftigt regn eller tekniskt fel på reningsverk eller ledningsnätet som leder till tillfällig överbelastning.


Varför sker en bräddning?

Bräddning sker framförallt i samband med kraftigt regn och snösmältning eller vid höjda vattennivåer i samband med storm. Vid dessa tillfällen kan stora mängder vatten komma in i ledningsnätet på kort tid, dels via dagvattenbrunnar och dräneringsrör och dels via otäta rör och fogar. Vattnet vid dessa tillfällen är kraftigt utspätt och består till största delen av regnvatten.

Bräddning kan också ske vid driftsproblem eller kapacitetsbrist i ledningsnätet, till exempel om något stoppar upp helt eller delvis i röret så att inte vattnet kan komma fram, eller om tekniken i pumphuset felar. Vanliga exempel är stora mängder matfett som stelnar till klumpar eller rötter som tränger in i rör.

Bräddning beror också ofta på att fel vatten kommer in i nätet. Det händer att fastighetsägare utan tillstånd ansluter tak- och dräneringsvatten till kommunens spillvattennät. Detta vatten är förhållandevis rent och ska inte gå till reningsverket utan infiltreras i marken på fastigheten.

Utan en möjlighet till bräddning är risken stor att avloppsvattnet pressas baklänges upp ur nätet och översvämmar gator, och källare.

 

Hur ser vi på bräddning?

Kommunens målsättning är att bräddning inte ska ske annat än i nödfall. Vi arbetar fortlöpande med att minimera risk för bräddning när ledningsnät, reningsverk och pumpstationer byggs eller byggs om.

Bräddavlopp finns på alla avloppsnät i Sverige och bräddningar sker med jämna mellanrum i hela Sverige. Senast en bräddning skedde i det kommunala ledningssystemet på Värmdö var i mars 2018.

 

Hur påverkar bräddningen naturen?

Om orenat avloppsvatten släpps ut i naturen blir det en tillfällig ökning av organiskt material i vattnet som kräver mycket syre för att brytas ned. Beroende på hur mycket orenat vatten som släpps ut och hur stort vattendraget är samt cirkulationen i vattnet är blir konsekvenserna olika. Normalt är påverkan på vattenmiljön kortvarig – en eller ett par dagar.

 

Hur påverkar bräddningen badvattenkvaliteten

Virus och bakterier som finns i avloppet hamnar i badvattnet. Utspädningen blir dock så pass stor att risken för smitta minskar snabbt med tiden. De flesta tarmbakterier och virus som lever i människan dör snabbt av då det kommer utanför människokroppen, då sjö- eller havsvatten inte är deras naturliga miljö.

 

Finns det en handlingsplan för att bräddningar ska kunna undvikas?

Vi arbetar löpande med att förbättra, underhålla och utveckla vårt ledningssystem så att bräddningar ska kunna undvikas. En handlingsplan finns för pumpstationer som har en ökad risk för bräddning.

 

Hur arbetar vi för att bräddningar ska kunna undvikas?

I all utbyggnad och drift av pumpstationer och ledningsnät analyseras risk för bräddning. Sker bräddning följs den upp. Vi analyserar pumpkapaciteten, tätar ledningarna för att minska risk för regnvatten tränger in i nätet och ser över bräddkammare. Alla pumpstationer på Värmdö har minst två pumpar. Flertalet pumpstationer är utrustade med larm.

Om en bräddning sker rapporteras detta till bygg- och miljöavdelningen som är tillsynsmyndighet och till tekniska nämnden som ansvarar för VA-verksamheten i kommunen.

Tekniska nämndens handlingar går att läsa på Insyn Sverige.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Är en bräddning ett miljöbrott?

Misstänker man att en miljöfarlig verksamhet skett som kan klassas som miljöbrott skett ska det anmälas till polisen, som utreder och lämnar över till åklagare. Värmdö kommun anmäler alltid bräddningar.

 

Hur ser sammansättningen av det orenade vattnet ut?

Då en bräddning främst sker vid kraftiga regn är det orenade vatten mycket utspätt och består till största delen av regnvatten. Av de 140 liter vatten som vi använder per person och dygn i Sverige beräknas cirka 30 liter gå åt till toalettspolning. Resterande 110 liter är vatten till bad, tvätt, disk och så vidare.

 

Är bräddningar ett täcken på att ledningssystemet inte klarar av den ökade befolkningsmängden på Värmdö?

Nej, det kommunala ledningssystemets kapacitet planeras och byggs ut för att klara den ökade befolkningen på Värmdö.

 

Det ligger avföring i vattnet – kommer det från en bräddning?

Oftast inte då det först mals genom pumpar och löses upp i transporten genom i ledningssystemet samt att det orenade vattnet vid en bräddning till största del består av regnvatten.

Under våren då algblomning förekommer kan vattnet få en tjock grumlig yta som kan misstas för avföring.

 

Enligt statistik ser det ut som att fler bräddningar sker nu i jämförelse med tidigare år?

Det sker färre bräddningar nu än tidigare år. Vi har en tydligare uppföljning och rapportering när en bräddning skett än tidigare.

 

Hur väljs platser för placering av pumpstationer ut?

Placeringen av nya pumpstationer bestäms utifrån tekniska synpunkter som bland annat självfall och energisynpunkt. Då Värmdö består av många öar utan naturligt självfall mellan öarna har vi många pumpar på Värmdö.

 

Hur kan kommunen kräva att enskilda fastighetsägare ska ha godkända vatten- och avloppsystem när kommunen släpper ut orenat vatten?

Reningsverkens effektiva rening har även medfört att utsläpp från enskilda avlopp har fått större betydelse. I dag överstiger troligen fosforutsläppen från enskilda avlopp utsläppen av fosfor från allmänna avloppsreningsverk. Därför är det viktigt att vi arbetar med alla slags källor till utsläpp.

 

Hur informeras allmänheten om en bräddning skett?

Om en bräddning sker i närheten av allmänna bad tas vattenprover tills att badvattnet är godkänt för bad igen. Skyltar sätts upp med uppmaning att inte bada så länge vattenkvaliteten inte är tjänlig. Dessa åtgärder görs vid Grisslinge, Grills och Södersved. Prover tas även vid pumpstationen Ålstäket.

Information om när bräddning skett kommer att läggas ut på kommunens startsida på webben och kommunens Facebooksida.

Läs mer om pumpstationer

Senast publicerad: 2018-08-13